Men de riktigt underbara känslorna då?

När vi lär oss att se jobbiga känslors obeständighet lär vi oss också att vila i det där harmoniska tillståndet som vi alla har inombords.

Men hur är det då med alla de där fantastiska upplevelserna? När vi äter något riktigt gott, träffar en väldigt snäll vän, unnar oss en vecka eller två utomlands och så vidare? Ska vi inte kunna njuta av dessa saker fullt ut? Ska vi behöva tänka ”den här känslan föds och dör precis som allt och kommer därför att lämna mig förr eller senare?” Självklart inte! Det är inte meningen att vi ska ha en inställning där vi förnekar de lyckliga stunderna. Tvärtom! Vi ska medvetet bjuda in ALLA känslor och ta hand om dem tills det är dags för dem att helt naturligt vandra vidare.

Jag tror att problemet uppstår när vi även klänger oss fast vid de underbara känslorna – när vi gör allt vi kan för att vara kvar i total glädje och tänker ”den här känslan är bara min och jag tänker inte släppa taget om den. Jag tänker inte förlora den!” Det som händer är att vi blir jättebesvikna när den till slut lämnar oss. Och framförallt glömmer vi bort att vara kvar i stunden och medvetet njuta av alla de där små och stora gåvorna som livet skänker oss, eftersom vi ofta lägger mer energi på att jaga efter nästa glädjekick istället för att vila i den som vi upplever just nu.

Det bästa vi kan göra för oss själva är att dela de lyckliga känslorna med så många människor som möjligt i stunden vi upplever dem. Det är bra att önska att alla andra får uppleva samma härliga glädje, samma njutning. För i samma stund som man i tanken delar med sig av sina glada känslor så släpper man också inställningen att de bara är till för en själv. Då tar man inte heller det så hårt när glädjekänslorna inte längre är lika starka.

(foto: Filomena Scalise / FreeDigitalPhotos.net)
Jorge

Om Jorge

Jorge Aliaga Aravena, 34 år. Jag har praktiserat meditation i många år. Tankepassagen är ett sätt för mig att få dela med mig av mina tankar kring hur man kan göra för att skapa inre harmoni.
Det här inlägget postades i Känslor, Lycka, Medvetenhet, Mental träning och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Men de riktigt underbara känslorna då?

  1. Claudio skriver:

    Compadre, spot on! precis det vi pratat om så många gånger tidigare….känner igen mig..
    Un abrazo grande!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>